GIS-analyser behövs för att effektivt kunna planera, visualisera och analysera geografisk information. Inom ekologi, naturvård och friluftsliv är det till exempel ofta viktigt att veta var något är beläget, hur stor yta det täcker, hur långt det är till något annat, vad som finns i närheten och hur man kommer dit.
Jag tar fram geografisk information inför inventeringar, gör olika analyser av geografiska data, samt åskådliggör resultat i form av kartor och GIS-skikt .
Jag arbetar huvudsakligen i ArcGIS.
Skogen i Skåne år 1687
År 1681 gav Karl XI fortifikationskapten Gerhard Buhrmann i uppdrag att skapa en tillförlitlig karta över Skåne. Arbetet tog honom tre år och kungen fann den till sitt ”särdeles nöje och behag avfattad”. Ytterligare tre år senare kom en andra version av kartan. Den har vi använt för att göra en uppskattning av hur stora arealer av olika sorters skog det fanns i Skåne vid den tiden.
På den övre bilden har jag justerat Buhrmanns karta för att stämma överens med dagens. Därefter har jag digitaliserat skogsarealerna. På den undre bilden jämför jag skogsarealerna 1687 med dagens marktäckedata. En del skog har försvunnit, annan har kommit till och en del har förändrats. Uppdragsgivare ArtDatabanken (SLU).
Cikadavårtbitare
Cikadavårtbitare gillar att följa vägar, men inte att korsa dem. Åt Åsa Berggren (SLU) har jag räknat ut vinkeln mellan den räta linje som förbinder två populationer och alla vägar som den linjen korsar.
Med 81 olika populationer blev det 3240 räta linjer. Dessa korsade vägar på totalt 90 991 ställen. För att beräkna alla vinklar behövde datorn 10 dagar.
Skilja på vårtbitare och gräshoppor? Vårtbitare har långa antenner och långt å-ljud, gräshoppor har korta antenner och kort å-ljud. Läs mer!
EU-rapportering om biologisk mångfald i Sverige
Naturvårdsfrågor inom EU regleras i art- och habitatdirektivet samt i fågeldirektivet. Syftet med direktiven är att stoppa utdöendet av vilda växter och djur samt att förhindra att deras livsmiljöer förstörs.
ArtDatabanken rapporterar vart sjätte år bevarandestatusen för ca 250 speciellt skyddsvärda arter och naturtyper (habitat) till EU.
Inför rapporteringen 2019 har jag beräknat förekomst och utbredning av dessa arter och naturtyper genom att sammanställa och analysera en mängd olika geografiska underlag.
GIS-skript för gräsmarksinventering
Inom den Regionala Miljöövervakningen (Remiil) inventeras den biologiska mångfalden i gräsmarker. I projektet används blockdata från jordbruksverket för att tillsammans med flygbilder avgränsa olika markslag.
För att förenkla för flygbildstolkarna har jag skapat ett gis-skript som automatiskt gör de rutinmässiga redigeringarna av blockdata som tolkarna annars måste göra för hand.
Dessutom har jag skapat flexibla gis-skript för att slumpa ut olika typer av provytor i olika typer av markslag enligt olika kriterier.
Strategi för odlingslandskapets biologiska mångfald
Tillsammans med Anders Jacobson på ArtDatabanken har jag identifierat värdetrakter till Jordbruksverkets Plan för odlingslandskapets biologiska mångfald.
Analysen baseras på en kombination av många olika art- och habitatrelaterade underlag och innehåller också alternativ för olika ambitionsnivåer i strategin.
Kartunderlag för inventering av vedinsekter
Vilken betydelse har skogliga impediment för den biologiska mångfalden? Den frågan har man försökt besvara vid Institutionen för Ekologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet.
Jag har bidragit genom att ta fram lämpliga provytor i olika typer av skog och genom att skapa kartunderlagen för inventeringen.
GIS-analys av småbiotoper i åkerkanter
På uppdrag av den Regionala Miljöövervakningen (Remiil) både utformar och utför jag GIS-analyser som beskriver åkerkanterna i olika landskap och de småbiotoper som finns där.
Småbiotoper kan vara till exempel stenmurar, gamla träd, åkerholmar och diken. Remiil är ett samarbetsprojekt mellan länsstyrelser och Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
Avverkning i fjällnära och alpina regionen
På uppdrag av Artdatabanken har jag gjort en GIS-analys för att undersöka hur mycket skog som avverkats i den fjällnära respektive den alpina regionen mellan 2002 och 2013.
Kartor och GIS-skikt till inventeringar
Jag dokumenterar naturinventeringar som GIS-skikt och färdiga kartor till naturvärdesbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar (MKB). Uppdragsgivare är till exempel vindkraftbolag, skogsbolag, kommuner och länsstyrelser.
Exempel på rapporter där jag bidragit med kartor:
Fågelrapport (Bergvik Skog) – pdf
Fladdermusrapport (Bergvik Skog) – pdf